Soligt i Alperna

Hallå kära vänner!

Vi lever det härliga skidlivet i Saas-fee just nu! Vi har haft sol i 3 dagar i rad. Superhärligt!

Igår var det vår första skiddag här eftersom att onsdagen blev inställd. Morgonen började med lite tunna moln nere i byn, men vi tränar ju 3500 meter över havet, så gondolen tog oss upp till en solig dag. Vi hade dock lite otur. Det var nämligen så att det hade varit molnigt under natten, och det betyder att det inte blir kallt uppe på berget, vilket i sin tur innebär att snön inte fryser till. Vi fick alltså ett ganska mjukt och till slut även slaskigt underlag. Dessutom var en lift avstängd och en annan gick sönder. Så alla skidåkare på hela glaciären fick dela på endast en lift. Det var kaos i liftkön. Och jag menar verkligen KAOS. Varannan människa som skulle åka i väg med liften kraschade för att den fastnade i den påtryckande liftkön som stod MITT I LIFTSPÅRET. Men jag är ändå riktigt nöjd med dagen. Vi körde friåk och fick till en hel del sådana, och det var riktigt härligt att få stå på skidorna igen!

Idag hade vi verkligen en superduperdag. Det var sol från morgon till eftermiddag, och det var stenhårt i backen. Alla liftar var hela och körde, och det var i princip inga liftköer alls nu när alla människor var utspridda. Vi körde slalom i ”parallellbana” och underlaget var fantastiskt!

På något sätt lyckas vi dock tappa typ en person per dag i vårt lilla gäng. Michelle har tyvärr åkt hem redan nu. Hon stukade foten rejält för ett par veckor sedan, och när vi åkte skidor igår svällde den upp alldeles för mycket, så det var ingen idé att stanna. Det var bättre att vila för att kunna vara med på nästa läger. Ida fick problem med sin rygg under träningen, så hon fick åka hem tidigare från glaciären idag, och Emelie känner sig inte helt pigg och fräsch så hon står över fysen för att återhämta sig. Det är alltså bara jag, Evelina och Jonna som kan köra allt.

Tänkte bara nämna lite snabbt att jag var tvungen att göra 40 armhävningar endast för detta blogginlägg. Jag och Jonna satt nämligen med våra datorer och glömde helt bort att vi skulle ha möte, så vi blev 4 minuter sena. För varje minut man är sen måste 10 armhävningar göras, så detta inlägg har jag kämpat för ska ni veta!

Här kommer lite bilder från dagarna. Jag har inte tagit en enda under detta läger, men jag fick några av Evelina. Tur det! Ha det så härligt allesammans!

IMG_4471

IMG_4479

IMG_4474

Ute på tur

Tjenamors på er!

Så vad har hänt sedan sist? Jo, jag har bara hängt här hemma i Vemhån och haft det mysigt. För någon dag sedan stod det bärplockning på schemat med pappa och lille Boris. Boris är ju som ni kanske vet en väldigt liten hund, och kort sagt så hatar han skogen. Han blir väldigt stressad i skogen eftersom att han inte kan se så mycket. Hans ögon når liksom inte över blåbärsris och stenar, så han blir ju jätteorolig när han tappar oss ur sikte. Och dessutom så vägrar han att gå så fort han stöter på minsta lilla pinne som ligger i hans väg. Man får alltid bära honom genom skogen och sätta honom på en kulle eller en stubbe så att han kan hålla koll på alla. Då blir han relativt nöjd i alla fall. Bärplockningen resulterade i en hink med lingon och en liten låda med blåbär, trevligt trevligt!

Igår drog jag och pappa ut och tränade uppe på Vemdalsskalet. Vi cyklade runt på lite vägar och sedan upp till Varggranstjärnen. Jag kämpade för mitt liv upp för de otroligt branta backarna medan pappa hade lånat en elcykel och cyklade lätt förbi mig. Men det var värt kämpandet i alla fall. Väldigt fin utsikt!

Idag var jag ute på fjällvandring på Vemdalsskalet med en av våra andra hundar, Sacke. Vi gick ungefär en mil uppe på fjället, supermysigt! Sacke är raka motsatsen till Boris. Han är ungefär 7 gånger större och han älskar att gå långt. Under turen så försökte jag att hålla mig lite torr, men han lyckades dra ner mig i ca alla lerpölar, myrar och vattendrag som fanns. Dessutom springer han runt alla träd i närheten, och eftersom att man har han i koppel måste man följa med på alla dessa omvägar. Men han är ju ändå världens bästa hund, så det var en härlig tur ändå!

Här kommer lite bilder. Ha det så bra!

P1050619En väldigt varm hund efter halva vägen

P1050664

P1050633

Första skidlägret

Hej svejs kompisar!

Just nu befinner jag mig hemma i Vemhån efter lägret i Norge. Juvass levererade ett bra första snöläger med mycket sol (ja, ni läste rätt, mycket sol i Juvass). Kanske ganska förvånande att höra för de som har varit där ett par gånger. Juvass är ju inte känt för att vara ett ställe som levererar bra väder, men senaste fyra gångerna har jag faktiskt haft riktig tur. Nackdelen med sol i augusti är ju dock att det blir ganska så mjukt i backen, så vi fick lämna friåkningen och hoppa in i banan redan andra dagen för att kunna salta och få bra underlag då temperaturen uppe på glaciären låg kring 10-12 plusgrader.

Men trots lite svårigheter med underlaget så fick vi till ett bra läger med mycket skidåkning. Det känns super att åka med juniorlaget, ett bra gäng med två riktigt bra tränare. Det känns som att man kommer att kunna utvecklas och lära sig mycket under denna säsong!

För tillfället är jag ju som sagt hemma i Vemhån med pappa. Jag fystränar, plockar lite bär, myser med hundarna och fixar lite skidgrejer inför nästa läger osv.

Nu har jag inte så mycket mer att skriva tror jag, så här kommer lite bilder från lägret. Ha det så bra kära vänner!

P1050594

P1050578

P1050580

P1050575

P1050520

P1050584

P1050549

P1050585

IMG_7050

P1050500

P1050596

FullSizeRender

P1050494

Juniorlandslaget

Hej på er kära vänner!

Idag blev det officiellt att jag ska få representera Juniorlandslaget (även kallat träningsgrupp 3 numera) inför nästa säsong! Otroligt kul! Det känns så himla bra att få utdelning för något man har jobbat så hårt för, och det ger ännu mer motivation. Jag har haft en säsong med många framgångar, men även några motgångar. Jag hade en lite halvdålig start där jag inte kände mig bekväm i min åkning, men det gjorde endast att jag la ännu mer fokus på att utvecklas så mycket som möjligt.

För någon månad sedan satt jag och läste igenom mina mål med min tränare som jag hade skrivit i höstas, och det var så himla härligt att göra det. Jag hade förbättrats och lyckats med så mycket mer än jag hade skrivit, både med punkter, placeringar, självförtroende och känsla i åkningen, så det kändes så sjukt kul.

Jag är väldigt laddad inför det här. Det kommer att bli givande och bra för ens utveckling att träna med dem bästa i sin ålder.

Ni kan läsa lite mer om alla laguttagningar här. Ha det bra allesammans!

img_2729
Foto: Lin Ivarsson

En lyckad SM-helg

Tjenamors!

Nu har årets SM precis avslutats, och jag är så otroligt nöjd med mina resultat. En femteplats i slalom och en fjärdeplats i storslalom var mycket bättre än mina förväntningar. Jag vet inte hur många tävlingar det senaste året som jag tänkt ”jag måste ha missat en käpp, det måste jag verkligen gjort”, just för att det har gått så mycket bättre än förväntat. Det känns så otroligt kul att det går så bra!

På slalomen i fredags hade jag ett halvbra förstaåk där jag missade i några svängar i början. Men med ett bra andraåk klättrade jag i placeringarna till en sjätteplats i FIS-tävlingen, och eftersom jag hade en åkare från Lettland framför mig så blev det en femteplats i SM. I gårdagens storslalom gjorde jag den sjukaste fel-besikningen jag någonsin gjort i mitt liv. På besiktningen drog jag slutsatsen att käppen över första krönet låg väldigt väldigt långt till vänster, ni kanske förstår att så var inte fallet egentligen. Käppen var satt ganska enkelt över krönet, men med min felbedömning körde jag förbi den och fortsatte ännu några meter till innan jag insåg att käppen då var ca 4 meter bort. Jag fick lägga om så fort jag kunde, men halkade ner en bra bit och tappade tid. Trots det var jag inte allt för långt efter. Andra åket hade jag lite småmissar, men det var ändå bra, så även igår kunde jag klättra i placeringarna. Jag blev sexa i FIS-tävlingen men hade då två norskor framför mig och blev då fyra på SM.

En annan otroligt rolig grej under tävlingarna var att Vemdalens Alpina tog lagguld på både slalomen och storslalomen på tjejsidan! Lagtävlingarna finns på alla SM (YJSM, ÄJSM och som nu, stora SM). I laget räknas de tre bäst placerade åkarna, och i år var det första gången någonsin som Vemdalen hade fler än två startande på tjejsidan, så det var otroligt kul att vi kunde ta två guld av två möjliga.

Idag var det parallelltävling. Jag älskar ju parra och det är faktiskt något som har gått väldigt bra för mig tidigare år. Men jag vaknade upp imorse med halsont som inte släppte, och som under dagen även utvecklades till feber, så jag fick stå över. Det var riktigt tråkigt, men det kommer fler parra-SM så jag klarar mig fint!

Nu i veckan väntas tre tävlingar i Lindvallen, som dessutom ser ut att bli de sista tävlingarna för mig i år. Så jag hoppas på att bli frisk snabbt.

Ha det bra!

 Foto: Lin Ivarsson

Mitt första blogginlägg

Hej på er allesammans! Jag heter Elsa Håkansson-Fermbäck och här är min alldeles nystartade och fräscha blogg!

Jag har länge funderat på att starta en blogg, så när min kusin Julia föreslog det så tog jag äntligen tag i det. Från början var min kusins förslag att jag och min syster Vera skulle ha en blogg tillsammans eftersom att Vera uppdaterar sin blogg ca aldrig. Men Vera var inte lika entusiastisk till denna idé, så då bestämde jag mig för att starta en alldeles egen blogg.

Nu tänkte jag berätta lite om mig själv. Jag heter som sagt Elsa och jag har precis fyllt 18 år. Jag kommer från en liten by som heter Vemhån. Denna lilla by ligger ca 10 minuter bort från ett av Sveriges största skidområden, nämligen Vemdalen. Jag har åkt skidor sedan jag var ca 2 år gammal, och idag tävlar jag i alpint sedan många många år tillbaka. Just nu går jag andra året på skidgymnasiet i Östersund där jag bor tillsammans med min syster Vera som går sitt fjärde och sista år på samma skidgymnasium.

Min familj består av min mamma Marie, min pappa Anders, min syster Vera, våra två jämthundar Ess och Sacke och vår lilla shih-tzu-hund Boris. Mina föräldrar har även dem ett stort intresse inom alpint. Min pappa växte upp i Vemhån och har åkt skidor i hela sitt liv och min mamma växte upp i Stockholm men har hunnit med en hel del skidåkning i sitt liv ändå. Båda två av dessa härliga föräldrar har hjälp mig otroligt mycket inom sporten där de har agerat tränare, skidfixare, bilchaufför och förälder på en och samma gång.

Om ni vill få veta mer om mig, min skidåkning och mitt liv föreslår jag starkt att ni fortsätter att läsa denna blogg!

DSCN3107Nr2 från vänster i den här härliga bilden är min kusin Julia som alltså var den som fick mig att starta bloggen. Till höger om henne står min syster Vera och längst till vänster i bilden står min andra kusin, Jonna. Den lilla ungen som står längst till höger och lipar, det är jag!

IMG_2411Jag och min syster Vera.

Tack för mig! Stay tuned för fler inlägg inom en snar framtid.